Innan Lotte, Hanh, Emma, Rich, Sahar och jag åkte iväg svepte jag en kopp kaffe för det brukar dämpa både hunger och trötthet, och tur var det eftersom vi inte fick någon mat före 1400 dagen efter. I alla fall, vi började vid midnatt och det började ganska enkelt. Man kunde gå relativt lätt trots mörkret. Det var inte ens kallt så vi vandrade på och timmarna gick.

Efter en sådär tre-fyra timmar började det bli väldigt brant och det gick ens att stå upp utan att klamra sig fast i bergsväggen. Och värre blev det. Stenarna var väldigt lösa och askan var mjuk som sand så vi gled och kämpade. Men kul hade jag, hela vägen upp var jag fokuserad på att bara fortsätta. Nästan till soluppgången var vi framme, kanske en halvtimme senare. Det berodde delvis på att vi stannade precis innan toppen för att ta fantastiska panoramabilder i de tidiga morgontimmarna. Sista biten var absolut svårast. Lutningen var upp emot 60% och det fanns absolut inget att hålla i. Bara aska och mer aska men så nära, bara 70 meter upp och vi var där! 

Så nu kan jag ta det från min bucket list, bestiga ett berg. Även om det bara tog en dag så var det helt klart ett berg. De som har klarat vulkanen och även kili säger att vulkanen är värre så jag räknar den utan tvekan. Det var fantastiskt, vinden var frukstansvärt stark och det var kallt.  Inte Sverige och snökallt men för Afrika. Vår underbara guide sa att Oldonyo Lengai var Afrikas högsta aktiva vulkan så cudos till oss. 

Nu väntade bara den långa vägen ner. Det värsta var att nu kunde man se hur brant det verkligen var. På vägen upp såg man bara nästa steg och det kändes väldigt tryggt men nu såg man allt, varje sten och sandkorn och hela vägen ner. Ramlade du skulle du inte stanna innan du nådde marknivå igen, det vill säga, en säker död. Så på adrenalin och överlevnadsinstikt  började vi vandra neråt.

Vi kämpade och det var brant. Till en början gick det väldigt bra och Richard, guiden, sa att det tar i snitt tre timmar att gå ner så vi var positiva. Men framåt åtta på morgonen, det vill säga 11 timmar efter att vi hade ätit senast började det bli svårt. Mina muskler var svaga och jag skakade. Stegen blev kortare och instabilare. Jag skulle säga att jag ramlade åtmistone tjugo gånger varav en riktigt illa. Men vi det laget var jag så trött att jag bara skrattade. Richard hade också väldigt kul och kommenterade "it looked like you fell out of an airplane" just straight into the ground I would assume. Jag var helt enkelt för trött för att ens försöka dämpa fallet och bara följde med sanden. 

Solen blev hela tiden varmare och varmare och kroppen började mer och mer längta efter både mat och sömn. Så när jag äntligen såg Jeepen långt nere i dalen, wow. Vi skulle klara det. Men tid tog det minsann. Jag kunde inte förstå att det tog folk tre timmar när vi behövde fem-sex. Helt otroligt. Inte för att det spelar någon roll, vi kom hela vägen upp och hela vägen ner så jag var överlycklig. 

Vi bestämde oss för att så fort vi hade ätit gå till the waterfalls eftersom vi alla skulle somna annars. Vad vi inte visste var att det tog 25 minuter minst att gå dit och det var genom berg och sten. Så dagens klättring var inte riktigt över. Men underbart fint var det, och skönt att svalka sig. Vi träffade även en massa amerikaner som bestämde sig för att skinny dippa, men när de såg oss blev de fruktansvärt blyga. Spännande nog. Vi var ju i princip nakna vi också. Inte till samma grad men i alla fall. 

48 timmar efter att vi lämnat Moshi och 48 timmar sen jag senast sov slocknade jag fortare än fort. Klockan var bara 8 men alla muskler och leder värkte så jag tror att det tog mig mindre än två minuter innan jag var i sagovärlden. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En helt underbar sista helg har passerat men vi kan börja från fredag morgon. Nele och jag var väldigt innovativa vad gällde lektioner på engelsklektionen delade vi upp klassen i olika familjer och dem alla varsin roll. Sen fick de gå till en annan f...

Så snorkling var på schemat idag. Vi lämnade inte vårt hotell före klockan 12 så vi hann pressa lite i solen innan vi begav oss iväg med båten som vi trodde bara för prydnad på grund av dess slitage, men icke. Snorklingen, som bara kostade 23USD inkl...

Så från fredagens planer hade vi bestämt att det var trots managers ord bättre för oss att åka till Pangani "centrum" på lördagen och snorka på söndagen, och inte tvärt om.    Så ännu en gång gick vi upp tidigt. Började dagen på mitt nya favorits...

Denna underbara fredag hade vi bestämt att vi bara skulle stanna på plast och ta vara på tillvaron. Vi ville inte stressa iväg någonstans efter gårdagens resande så vi vaknade och fick se en något molnig men otroligt vacker soluppgång. Vi tog bilder ...

Påskledigt och allt vad som är så har vi alla på Tafcom några dagar ledigt. Marcel och Sigrid åkte till Tanga och sen får Sigrid till Spanien för att träffa sin pojkvän. Vi från Hostel Hoff däremot ville göra något annat så vi bestämde oss för att åk...